Första klass

Lucas har avverkat sin första dag i skolan idag. Tänk att han går på lågstadiet, första klass. Nu har vi ett riktigt skolbarn här hemma. Känns ju nästan lite surrealistiskt. Tur att Leia har ett par år kvar i förskolan. Jag känner mig inte redo för att släppa den världen riktigt än.

Lucas är, och har varit ett bra tag, skolsugen. Det känns skönt. Han kastade sig över sin allra första hemläxa nu på kvällen. Man kan ju inte annat än att bara hoppas att det håller i sig. Nu måste han bara jobba upp självförtroendet lite och tro på att det han gör blir bra. Tänk, att ibland kan han vara så kaxig och "bäst i världen" men så plötsligt krymper han och blir så liten och ynklig.

Jag tror det kommer bli toppen det här och jag har stort förtroende för att Lucas kommer bli en riktig mönsterelev...han som är så duktig!

Jag lever..

Jodå jag lever..fast det kan vara svårt att tro. Nu är sommaren slut. Jag tror vi hade den allra sista dagen med riktigt vackert väder igår. Sommaren har väl varit sådär. Inte urkass men ändå inte speciellt bra, vädermässigt alltså. Lite oförutsägbar på nåt sätt med mörka moln ena sekunden men solgass nästa. Sommarens väder har dock inte bjudit på nån nederbörd så torrt är det så det förslår.

Jag är nöjd med årets ledighet. Lite trist att vi fick dela på oss jag och Nichlas men ändå skönt för barnen som fick riktigt långt sommarlov. Lite utflykter så som Gröna Lund, Valla och Kolmården men ingen megastor resa. Mycket bad såklart. Nästan varje dag, i sjön senast idag trots dåligt väder. Inte massvis folk vid badplatsen nån gång under sommaren. Kvällstid har det varit nästan tomt och det är najs. Varmt i vattnet iaf. Säkert 25 grader. Lucas simmar på bra. Börjar få in rätt teknik. Leia badar bra med puffar och hoppar obehindrat från bryggan. Det eviga tjatet för att försäkra sig om att inga fiskar eller hajar finns i närheten kan man leva med.

Leia är, och har varit, blöjfri i ungefär 2 månader. Bajseriet var svårt först men nu över min semester har vi fått "kläm" på även det. Haha. Nattblöjan är även den ett minne blott.

Leia har blivit stor. Fortfarande lite "efter" eller vad man säger. Lite liten i sättet men nu kommer rollelekarna mer och mer. Hon leker mycket med sina dockor. Pojkdockan som hon nyligen fått är favoriten. Han heter Oskar (som favoritkompisen på förskolan) och han får bada, sova, äta och hoppa studsmatta. Språket går också framåt. Sakta går det och jag börjar bli otålig. Hon kan massvis ord. De flesta faktiskt. Vissa är hennes egna liksom som bara vi närmaste förstår men det mesta låter som det ska. Några meningar kör hon också med 3-4 ord sådär. Några standardfraser hon använder. "Nu är det mat!" "Pappa/mamma åker bil!" "Sova soffan." "Bada sjön". Annars kör hon mest 2 ordsmeningar och ord liksom. Jag förstår henne väl men jag önskar hon kommit längre. Kollar på andra 3-åringar, jämför med Lucas och blir lite ängslig. Men det kommer när det kommer. Och behöver hon lite extra hjälp av logoped längre fram är väl det okej. Jag känner mig mest frustrerad för att hon skulle få det lättare i vardagen om hon kunde uttrycka sig så alla förstår. Leia fattar iaf helt klart vad man säger till henne och kan ta instruktioner. Om än motvilligt ibland. Hahaha.

På måndag börjar Lucas skolan. Första klass. Han är taggad och vi andra också. Kommer bli bra. Jag hoppas han lär sig mycket och får sig lite utmaningar så han inte tröttnar. Kompisarna i klassen står högt på listan och det känns som om klassen är bra och stabil. Ska bli spännande att få träffa hans nya lärare som jag ännu inte gjort.

Jag har jobbat en hel vecka på mitt nya jobb. Nästa vecka blir första riktiga veckan med fullt barnantal. Kommer bli bra. Det är kul och utmanande och nervöst. Skönare tempo och mindre slitsamt för kroppen än på mitt gamla jobb. Helt klart rätt byte fast jag kan sakna delar av mitt gamla jobb ibland.
Jag kämpar på med löpningen. 3-4 ggr i veckan. Har kört lite mer än milen några gånger och det funkar bra. Har gått upp lite över sommaren och hoppas kunna gå ner dom kilona till jul.

Ja. Annars är det mesta sig likt. Taggad för en bra höst. Hoppas på friska och glada barn och flyt i rutinerna. Back to reality helt enkelt. Det får bära eller brista!

Midsommar och semester

Nu har Nichlas haft snart 3 av 4 veckors sommarsemester. Veckorna bara flyger förbi och det känns lite konstigt att jag jobbat fast de andra är lediga. Imorgon är det midsommarafton och vi är taggade. Igår var vi i stan och skaffade nya outfits till kidsen. Trots att vi tidigare sa att vi inte skulle det. Garderoberna bokstavligt talat svämmar över här hemma. Vi måste ta oss till IKEA för att köpa en stor garderob till Lucas alltså...

Ledig torsdag och massor på agendan. 3-årskontroll på BVC med Lille Di först och sedan allergimottagningen med Lucas. Leias besiktning blev godkänd fast de tyckte vi skulle skicka remiss till logoped för Leias tal. Vi verkar vara de enda som inte är oroliga över hennes sena språkutveckling. Vi ser ju vilka framsteg hon gjort bara de sista månaderna. Nåja, en bedömning skadar väl inte och känner vi att vi inte vill komma när vi väl får en tid (kunde dröja många månader) så kan vi alltid avboka.
Lucas läkarbesök gick ungefär som vanligt. Vi var där länge länge och gjorde pricktest, kollade astman och massa annat. Ingen förändring detta år heller och livet fortsätter som vanligt.

En vecka kvar av min gamla tjänst och sen väntar nya arbetsuppgifter. Har massor att förbereda veckan som kommer med beställningar och menyer. Försöker låta bli att tänka pp det men nu är det snart oundvikligt. Måtte det gå vägen nu!!

3 år

Nu har vi en treåring här hemma. Det visade sig att hon var en hejare på att öppna paket och hon blir överlycklig över innehållet varje gång. Leia fick så mycket fina saker igår så hälften vore nog. Släkten på min sida var här för att äta smörgåstårta och fika. Halv storm ute så vi fick gömma oss inomhus för att tårtan inte skulle blåsa bort.

Leia är stor tjej. Näst intill blöjfri nu (bajsar i blöjan) och hon utvecklas i en rasande fart. Om två veckor ska vi till BVC och det ska bli spännande att se vad hon väger och hur lång hon blivit. Det här med talet tar sig och nu kommer det nya ord varje dag.  Här hemma har hon inga svårigheter att göra sig förstådd och 3-ordsmeningar kommer mer och mer. Jag tror inte vi behöver vara oroliga. Språket kommer trots att vi kanske får vänta lite längre än andra. I övrigt gillar hon att leka med Lucas. Det är det bästa. Hon tjatar ut honom till studsmattan flera gånger om dagen och tillsammans kör dom race på altanen. Lucas på kickbike och Leia på bobbybilen. Dockan och mjukisdjur är Leias favoritsaker. Köra dockan i vagnen. Även andra djur i plast är spännande. Hon har dessutom börjat lära sig att bygga med Duplo...äntligen! Mammas stora tjej! Vilken tur att vi fick just dig.

Dagarna går

Dagarna går och nu vips är vi inne i juni. Jag är numera 31 år och fick spendera födelsedagen på stranden och fick således den bästa födelssedagen nånsin. Det finns få saker som slår en dag i Grenaholm alltså. Avrundade kalaset med glass på Smultronstället med familjen.

Nu är det Leias tur att fylla år. Tre år närmare bestämt och det gör hon på måndag. Då blir det kalas.

I övrigt har nedräkningen till semestern börjat. Men jag har ju så mycket spännande på jobbet som ska hända innan dess så det gör inte så mycket att jag får vänta. 1:e juli börjar jag min nya tjänst och det ska bli så kul. En riktig utmaning och jag är supernervös. Men mer om det en annan gång.

Vi har hunnit bada i sjön och trots att vädret utanför just idag är ruskigt så har vi fått några fina sommardagar. Smultronblommorna blommar för fullt så det finns hopp om det. Ny brygga vid sjön har det blivit och nya toaletter och påfyllning av mjuk sand så nu känns det riktigt fräscht där ett tag.

Vi fick feeling

Vilket väder va? Man blir lycklig enda in i själen. I torsdags var ju jag ledig till på köpet. Då var vi och handlade jag och Leia. Åkte en sväng till Lundby också så nu har vi planterat blommor för glatta livet. Köpte "sommardalia" till mina nya fina krukor. Jättevackra.  Nu håller vi tummarna för att de överlever!

Vi har badat i sjön så det står härliga till. I torsdags var kussarna med och badade. Temperaturen börjar bli helt okej faktiskt. Ingen brygga dock och jag undrar om de tänker lägga dit npn i år...

Jag fyller visst år nästa helg. Hur kan man glömma det? Ja, det gjorde jag iaf tills igår då jag kom på det. Vi är nog mer inställda på Leias födelsedag som är en vecka senare. 3 år. Det är inte illa!

Dirt bike

Lucas är stor. Han börjar ettan och bara ett par månader. Sju år, lång och ståtlig och bara sådär lagom liksom.
Trots att det riktigt varma vårvädret verkar vänta på sig (det är inte utan att man börja oroa sig över att det inte blir nån sommar i år) så har ju faktiskt cykelsäsongen kickat igång. Lucas hade en jätteliten cykel förra året, faktislt samma som året innan det så i.år var det tvunget att bli en ny. En 20-tummare med växlar minsann. Vi hade tur att "snubbla" över en passande variant i ett reklammail från xxl för några veckor sedan och slog till. Den är så fin och passar perfekt för Lucas. Lite trick-cykel över den då styret går att vrida 360 grader och den har lite grövre däck som en BMX.

Förra helgen körde vi ordentlig cykelpremiär hela familjeb. Leia som förgående år tjutit sig igenom cykelturen tyckte det var spännande och härligt att få susa fram bakpå mammas cykel. Lucas kämpade på som en riktig hjälte. Grusvägen hade nyligen fått ett nytt lager grus dagarna innan så jag är grymt impad över att han klarade av det. Vi tog oss enda till mormor och morfar faktiskt på lite dygt en timme. Och efter lite fika och lek tog vi oss hem också. 2,06 mil visade Runkeeper på när vi väl var hemma igen. Leia slumrade till och med till i cykelstolen på hemvägen. Vilket äventyr va!? Nichlas har varit öm i stjärtpartiet nu hela veckan medans jag o barnen var uppe på cykeln igen redan dagen efter och avverkade en halvmil till.

Vrinnevi

Jag börjar bli bevandrad i sjukhusmiljö. Häromdagen var det dags för min fruktade tarmundersökning. Jag har varit nervös i ett halvår ungefär och nu var det alltså dags. Jag fick skjuts in till stan av min mor då Nichlas hade ett viktigt möte tidigt på morgonen. Jag var där strax efter 8 och jag hade tid 8.35. När klockan nästan var 10 fick jag komma in. Tydligen hade det hänt saker på morgonkvisten som gjort att de hamnat efter på röntgenavdelningen. Jag fick alltså sitta och kallsvettas och måla upp alla möjliga otäcka scnearion i nästan 2 timmar innan det verkligen var dags! Väl inne fick jag byta om till de snyggaste kläderna. Knästrumpor i nät, lång blå morgonrock och knälånga byxor i sådant här prassligt tygpapper-material. Grejen med brallorna var att de liksom var öppna i bak så var man utan trosor behövde man inte dra ner byxorna. Toppen faktiskt! Jag fick byta om och sedan lägga mig på britsen. En sköterska kom o skulle sätta kanyl men var uppenbarligen totalt värdelös då hon fick sticka mig tre gånger i ena srmen och två i andra innan hon lyckades. Sen kom doktor Danielsson. Han är så trevlig! Och förklarar väldigt bra så man förstår. Han tyckte jag kunde få lite lugnande då han märkte att jag var nervös.  Snabbverkande var det också så på 2 sekunder började kroppen kännas varm och tung och huvudet trött. Underbar känsla faktiskt. Precis vad jag behövde. Sen körde han igång undersökningen och det gick faktiskt väldigt bra. Riktigt ont två gånger annars uthärdligt hela tiden. På vägen tillbaka med kameran fick jag titta på monitorn där insidan av min tarm visades. Doktorn pekade och förklarade vad jag såg och jag fick trycka på olika ställen på magen för att se var olika organ satt och var i magen kameran befann sig. Resultatet var i alla fall mycket bra och det syntes inte mycket tecken på den elaka inflammationen jag hade för bara ett halvår sedan. När undersökningen var färdig fick jag stappla ut med snurrigt huvud, lämna några rör blod och sen kom Nichlas och hämtade mig. Efter trettio timmars fasta var jag hungrig så i bilen hem åt jag en wrap vi köpte på Pressbyrån. Så gott. Allt är lite luddigt så här i efterhand och när jag kom hem sov jag i en timme, vaknade och åt och sen sov jag o Leia en timme till i soffan. När jag sedan vaknade kände jag mig som vanligt igen. Inte ens ont i magen som jag fick sist. Vilken lycka. Jag ger mig själv en stor klapp på axeln för jag känner mig både duktig och modig som klarat av det där som jag fruktat så länge. Visst är jag rätt grym?

Löpning

Vi kör på med våra korta löpningsrundor jag och Nichlas. Jag är ibte alls i samma form som förra året. Känner att jag borde vara det då jag i år inte haft nåt direkt vinteruppehåll utan sprungit alla årets veckor.  Men inte då. Det är tungt. Kanske tyngre än det nånsin varit. Har en liten förkylning också visserligen. Kanske den ställer till det. Har tänkt börja med längre distanser men motivationen är låg när jag känner att det går så trögt.

Idag var vi vid SOK och körde 5:an både jag och Nichlas. Upptäckte du att sista deltävlingen av Albogavarvet skulle äga rum precis där och då. Lucas var pepp och anmälde sig direkt. Han hittade ett par klasskompisar och lyckades faktiskt knipa en andra plats. Jag är stolt.  Han är duktig! Tror dock att han behöver få en annan inhalator då jag misstänker att han har ansträngningsastma och inte bara förkylningsastma. Får han rätt medicin kommer han kunna springa ännu bättre.

Kolmårdstroll

I år har vi årskort till Kolmprdens djurpark och det planerar jag att använda flitigt. I påskhelgen var det öppningspremiär för 2017 och självklart var vi där. Vissa av oss tyckte det var lite kyligt men emellan värmde solens strålar våra ansikten. Det märktes dock på vädret att folk höll sig hemma. I Bamses Värld, som annars brukar vara knökat var det nästan inget folk alls och vi kunde springa emellan karusellerna. Leia gillade det skarpt, Lucas också såklart men han gillar ju karuseller för lite äldre publik också. Theo, Tessan och Ebba gjorde oss sällskap vilket var väldigt skoj! Jag vet i alla fall att Lucas var väldigt nöjd över det.  Nu hoppas jag att vi snart kommer dit igen. Men helgerna går så snabbt o det är sällan vi är lediga samtidigt och är vi det har vi oftast andra planer...

Tjuvstart

I torsdags var vi i Gata för att tjuvstarta med majbrasan. Erland ville ha lite hjälp med att elds ris och då jag är gift med en pyroman så ville vi gärna hjälpa till. Det gick bra trits lite regn och barnen hade roligt. Erland körde traktorn till Leias stora förtjusning. Vi skulle grillat korv men då vi kom igång lite sent hann vi ibte det. Istället blev det stekta korvar på spisen men de smakade lika bra ändå!

Men glad påsk då

Igår var det skärtorsdag.  Vi flög inte till Blåkulla men var utklädda i alla fall. Jag körde påskjakt på jobbet iförd huckle och med röda kinder och prickar på näsan. Lucas hoppade studsmatta i sin utklädnad. Mer än så blev det inte. På lördag, imorgon alltså, ska påsken firas ordentligt. Ni som varit med förgående år vet ju vid det här laget att påsken är vår högtid medan midsommar är Saras, jul mammas o pappas o den årliga kräftskivan Sofias. Rättvist uppdelat över året.
Det blir en något modifierad påskbuffé i år med dessert och självklart massa godis. Här ska frossas. Ungefär som vanligt. Påskvädret visar sig från sin rätta sida minsann. Iskallt. Snö. Påskliljorna nickar under snötäcket och fjädrarna som vi satt upp i buskarna därute syns inte ens. Glad påsk då för fan! Syns ingen bättring framöver vad det gäller vädret. Jag har ju i alla fall inte fått på mina sommardäck. Ja, det gäller att se det hela positivt. Nåja. Sommaren kommer väl nångång kanske. Det brukar den ju göra.

Vårfint

Familjen Luddingsbo har varit här hela dagen idag. Bus, lek, studsmattehoppning, halvbrutna armar, fika, mat och drakflygning men bäst av allt: HÅRT ARBETE! Ja jag har då inte gjort så mycket mer än det sedvanliga matlagandet och kaffebryggandet men papporna i de bägge familjerna har gjort desto mer. Entrén på husets framsida har fått sig en ansiktslyftning så att säga. Ny trapp och ny trall och så lite fräck belysning på det. Sakta men säkert börjar vårt hus bli finare än det nånsin varit och känslan av att aldrig vilja flytta härifrån blir starkare och starkare. Vore det inte för att det är något trångbott (mest på vinterhalvåret då det blir som mest påtagligt) skulle jag kunna bli gammal o grå här. Nya fönster vill jag ju förstås ha då de flesta som sitter är från 80-talet, otäta o fula. Hursomhelst har Jonte och Nichlas gjort ett riktigt hästjobb. Nu måste vi bara luska ut en redig belöning till svågern som är så snäll och hjälper till. Utan honon skulle ju inget bygge äga rum här i Klarsjökärret.

TACK!!!

Nytt nytt

Våren måste vara en av de tuffaste tiderna för plånboken. Jag älskar våren men ni som känner mig vet ju att den också innebär en inte strid i min bröstkorg. Jag blir så innerligt stressad av allt som ska/bör/måste göras. Det är svårt att bolla trädgården med jobb och barn och familjeliv. Och när de hårt förvärvade slantarna på kontot kryper i en rasande takt då vill jag gräva ner mig.

Hursomhaver så står det nu en helt ny uppsättning av utemöbler på vår altan.  En sådan här modern pryl i konstrotting med puffiga kuddar. Kuddarna har fått en fin förvaring i form av en mastodont-dynbox, även den i samma stil. Och så slog vi till på två stora runda krukor också för att få allt enhetligt. Det slank även ner två stycken solcellslyktor som ska pryda det nya bordet. De är jag nästan mest glad för. Så glittriga och fina! Nu är i alla fall altanen up to date så att säga. Och trots att mitt hjärta blöder lite så känner själen sig lite nöjd också. Det är ju rätt gött med nya saker.

Jag tar en bild på det hela när ljuset är framme. Nu är det nästan mörkt.

Grattis igen

Och inte ska jag glömma att nämna min minsta storasyster som också har födelsedag idag. 36 år är inte kattskit inte!

Du är stor nu!

Först en hel graviditet på 40 veckor spm var över i ett nafs. Sen ett år som bara sa poff så var det förbi. Vi mammor börjar bli gamla och grå och barnen växer upp alldeles för snabbt. Låter som en klyscha men det är ack så sant!

Var och firade älskade Ebblingen idag som hade sin allra första (eller andra beroende på hur man ser det hela) födelsedag igår. Hon är stor och börjar sitt liv som ettåring med inskolning på förskolan. Vi ses alldeles för sällan Ebba. Det får det bli ändring på. Men jag tänker på dig VARJE dag.

Grattis från gudmorsan igen! Puss

Kalashelg

En riktig kalashelg har precis kickat igång. Igår firade vi Linis som fyllde 9 år. Det blev glass i strut och massa paket. Hon visade stolt upp sina nya ökenråttor och allt annat smått och gott hon fått under dagen. Idag har jag städat på jobbet några timmar och Lucas är på kalas för en klasskamrat. Imorgon ska vi fira Ebba som blir ett år idag! Dessutom fyller ju Sara år imorgon också. Bäst att ta alla när man ändå är igång liksom.

I övrigt har vi packat ner vinterkläderna här hemma. Inatt var det åska och blixt och dunder så vi har bestämt att vintern är över. Ute på altan ligger det nya utemöbler i delar och väntar på att bli ihopskruvade. Nästa helg ska bli en riktig fixar-helg har vi bestämt. Då ska grillen fram minsann. Kanske, bara kanske, kan bygget av nya entrén påbörjas då också. Skulle väldigt gärna vilja ha det klart till påsk. Men det känns som om det snarare blir det min födelsedag om jag känner oss rätt...Den som väntar på nåt gott!

Mattant

En extra dag i storköket fick jag idag och ingen är lyckligare än jag. Det tycker jag är grymt roligt. Och ännu roligare vore det om jag själv fick bestämma vad jag skulle laga och om jag själv fick beställa varor. Nu är det samma usla grönsaker VARJE vecka. Ingen variation och idéerna om vad man kan göra med fryst majs och vanlig gurka är begränsade. Nu har jag bara 5 fredagar kvar i köket...det känns trist.

Otrevligheter

Igårkväll kräktes Leia i sängen efter 3 timnars sömn...bara sådär. Från att vara frisk och kry till att kräkas slemmig banan i hela håret. Två gånger kräktes hon och låg sedan och hulkade ett par gånger innan vi äntligen somnade för natten. Idag är hon pigg men utan aptit. Hon knaprar majskakor och smörgåsrån och dricker vatten. Inget har kommit upp och Leia och Lucas har hoppat srudmatta som galningar en lång stund nu på eftermiddagen. Märklig åkomma! Hoppas det inte blir nåt mer av det...

Sjukdom

Nu är vi på banan igen efter en tid sjukdom. Nichlas fick halsfluss från den ena dagen till den andra och var nära på att gå under men denna gången var han duktig och gick till lättakuten direkt och fick medicin. Idag, en vecka senare, är han tillbaka på jobbet och mår bra. Skönt. Vi andra har klarat oss hittills och så hoppas vi att det förblir.

Idag har vi varit i stan och haft på oss spenderarbrallorna minsann. Ni vet väl vad det innebär? Ångest för mamman förstås. Det får jag alltid. Men nya utemöbler har vi beställt och vi förhoppningsvis kommer de i veckan. Det var välbehövligt för de andra fick vi i inflyttningspresent av mamma o pappa 09. Denna gång slog vi till på en loungemöbel och skippade matsalsstuket. Ska vi ha gäster på middag och sitta ute får vi lösa det på annat sätt med fällbord. Jag tror det kommee bli toppen..trots att det svider lite i plånboken.

Nu när våren står för dörren ska även trallen på framsidan göras om och trappan likaså. Trappan är trasig så det behövs fixas till!

I höst har jag lovat Nichlas en ny säng..ja ni..alla dessa utgifter..suck. Men jag påminner mig själv om att glädjas åt de nya sakerna också. Jag måste bli bättre på det.

Studiedag

Imorgon är det studiedag för alla skolbarn i Söderköpings kommun. Vi börjar komma in i det här med att ha en skolpojke i familjen. Han skulle egentligen fått vara ledig imorgon men nu blev det andra planer minsann. I höstas hade Lucas och hans kamrater en "skördemarknad" vid skolan. Där kunde man som förälder och anhörig komma och köpa fika och saft och sylt som barnen själva gjort. Pengarna som de fick in gick till en gemensam kassa som de skulle nyttja vid ett senare tillfälle. Och nu föll det sig ju så bra att det var förskoleklassens tur att åka på utflykt! Så imorgon klockan 9 bär det av med buss mit Gusum och "badet" där. De har hyrt bassängen så klassen kommer att få bada alldeles ensamma. Innan de tar bussen tillbaka till Frita ska lunch inmundigas hemma hos fröken Pernilla. Himla mysigt. Lucas har haft nedräkning ett bra tag nu och har längtat som bara den. Ska bli kul och se vad han säger efteråt!

Vårfeeling

Häromdagen var det snö och snowracer. Idag vände det tvärt och blev lite vårigt ute. Solen värmde gött framåt lunch. Vi tog en svöng till Sörping för dagens motion. Nichlas har äntligen fått klartecken för att börja löpträna lite smått. 1 km till att börja med. Jag körde femman och det gick bra det med. Motovationen är så mycket bättre med solens strålar i ansiktet.

Vi tog ett race till djuren vid Sofis Gård också. Hittade två grisar som bökade i leran. Det är ju rena rama djurparken där ju. Lycka både för stora och små.

Leia ville sova middag idag och gjorde det i vagnen. Efteråt blev det lek i lekstugan och i sandlådan som fortfarande var fryst på en del ställen. Vips så var klockan 17 och mellisdags.

Nu väntar vi med spänning på sista delen av Melodifestivalen. Jag och Lucas ska ha mellomys bara minstingen behagar att somna.

Så kom vintern..igen.

Jag ser det inte ens som ett bakslag faktiskt..det hör med att det nu återigen ligger ett vitt täcke på marken utanför. Jag har inte riktigt fått den här "längtiga" känslan efter våren än..men jag känner allt att den smyger sig på. Att barnen är glada när snön kommer gör att det känns helt okej. De stackarna har ju knappt åkt nån pulka i år så de har inte hunnit bli "mätta" på det. Idag slutade jag 13 så vi hann vara ute ett bra tag innan vi åkte in med Lucas till gymnastiken. Lagom kallt. Mycket snö. Vi drog snowracern ett varv också. Men nog skulle det vara najs med solsken och fågelkvitter? Och jag längtar efter att få kasta alla tunga kläder när jag är ute o springer. Längtar efter shorts och linne. Då flyger man fram vill jag lova!

Lördag 4/3

Hockeycup på söndagsförmiddagen. Lucas var taggad trots att han fick gå upp klockan 6, pappan likaså. Leia och jag fick stanna hemma och städa och äta frukost innan vi också anslöt. De vann sina tre matcher de "röda hästarna". Han är så duktid den där Lucas.

Efteråt hade vi bestämt med familjen Larsén/Boman att vi skulle sammanstråla på Tropicariet. Vi har ju pratat i en halv evighet om att ta oss dit. Kul att det blev av!

Cheating

I och med att vi skaffat oss en våg här i hushållet har allvaret börjat. Det här med vikt har ju alltid varit ett gissel för oss. Vi går upp och vi går ner. Jag har gått ner o nått min målvikt en gång i hela mitt liv, förra året, men nu har vi slappnat av ovh tjockat på oss igen. Jag bantar inte. Tror inte på bantning. Jag gillar däremot att försöka äta SMART, lagom och träna mycket. Nu är det vinter och således inte jättekul att löpträna. Jag förmår mig inte alltid att ge mig ut faktiskt men ett par gånger i veckan brukar det bli.

Hursomhelst så var vi tvungna att fuska idag. Lucas fick ett frispel när jag hämtade hem honom från frita. På fettisdagen ska man ABSOLUT och DEFINITIVT äta semlor. Jag hade inga semlor hemma dessvärre..därav frispelet. Men så föll det sig ju så fantastiskt att Nichlas hade sjukgymnastik nu på eftermiddagen och kunde svänga förbi Willys. Att det finns färdiga semelbullar som Lucas kan äta är ju ett under. Lite vispgrädde till det och vaniljsås så hade vi snart gjort oss varsin semla. Jag var den som först vek mig. "Jag offrar mig på en semla idag, behöver ju inte äta så mycket kvällsmat sen." Nichlas var inte jättesen med att hänga på. Ett litet fusk har ingen dött av och nu ska jag snart ge mig ut på en sväng.

Leia åt mest grädde men Lucas lyckades klämma i sig en hel semla innan karateträningen. Kan vara så att han tänker sig en semla till kvällsmat också. Ja, är det fettisdagen så är det!

Spontan-grill

Nu på eftermiddagen var jag helt slu efter jobbet. Nichlas hade sjukgymnasten inbokad så jag och barnen hängde på. Vi drog till Willys för att införskaffa korv, korvbröd och engångsgrill sen åkte vi till Kottebanan. Där hälsade vi på hästarna vid Sofis Gård, lekte vid forsen och hoppade i lerpölar. Sen anslöt Nichlas och vi tände grillen och grillade våra korvar och mumsade på chokladkex. Lite frisk luft gör underverk för ett trött sinne! Dessvärre brann dagens löpning inne men det kan jag ta igen under veckans gång. Att tanka energi från familjen blev prio ett idag.

Nu sitter jag och Lucas i soffan. Om en dryg timme ska vi bädda ner oss i min säng. Nichlas jobbar natt och jag får Lucas som sängkamrat. Mys!

Mor och dotter

Den här helgen har jag inte sett så mycket av Lucas. Igår hade vi förstås mellomys bara han och jag på kvällskvisten men idag har han varit upptagen hela dagen. Först hockeyträning och nu på eftermiddagen efterlängtad lek med Viggo. De var riktigt tajta under sista året i förskolan. Nu går de visserligen på samma skola fast ändå inte. Viggo går på Björkbacken och Lucas på Haga..same same but different. Hursomhelst är det väldigt kul att de fortfarande gillar att leka med varandra. Då Nichlas jobbar eftermiddag blev det liksom bara jag och Leia kvar här hemma. Trist att bara hänga här från morgon till kväll då vädret rent ut sagt SUGER. Så vi packade väskan och drog till badhuset, bara hon och jag. Mysfaktor hundra! Jag tror inte att vi nånsin gjort nåt speciellt bara hon och jag förut. På tiden med andra ord. Hon börjar ju bli stor nu också och uppskattar umgänge på ett annat plan än förr. Vi hade i alla fall ett par trevliga timmar med bus, bad och glass i stora lass. Min lilla tjej och jag!

Kussarna

Ett litet stopp i Finnerstad för kusinhäng med familjen Wänéus. Utelek, paj och glass och massa bus. Sötnosar!

Ank ank ank

Idag har vi gjort nåt som vi länge tänkt göra. Det gick snabbt men var himlarns mysigt. Vi har varit i Sörping för att utfodra änderna. De blev väldigt glada och var väldigt påflugna men jag tror Lucas var mer "rädd " än Leia. Leia försökte till och med klappa och pussa på änderna med varierat resultat. Det var väldigt mysigt i alla fall trots kalla vindar. Efteråt åkte vi hem och kalasade på kebab. Det är ju trots allt fredag. Men nu ska mamman ut och röra på sig i skogen...allt för att göra nya vågen nöjd och glad. Men den får jag berätta mer om en annan dag.

Hej!