Kul och mindre kul om än nödvändigt

Igår var vi i stan som resten av befolkningen. Vi körde en snabb genomgång av mellandagsrean och gjorde faktiskt några fynd. Lucas fick ordentliga skor till snöaktiviteterna och ett par varma "vanliga" skor. Leia fick vantar och mössa och jacka. Så fina så!

Idag fick Nichlas brev från vården. Nu är han kallad till operation den 29:e januari. Han ska sövas och det känns inte alls speciellt kul. Dessutom ska han opereras dagen efter Lucas födelsedag och det ställer ju till det en smula med kalas och sådant. Men det löser sig säkert. Det gör det alltid. Känns bara tungt och synd om Nichlas att behöva börja om från ruta ett igen med kryckor och fåniga övningar. Sen väntar sjukgymnastik i 6-9 månader 1,5 timme 2-3 gånger i veckan. Jag hoppas han ger sig attan på att bli bra och att han kommer ligga i med träningen så att resultatet blir så bra som möjligt. Han förväntas återfå ungefär 90 procent av knäets kapacitet när han är färdigtränad.

Minstingen

Leias hår börjar blå fruktansvärt långt. Tittar på lite gamla bilder av henne och förundras över hur mycket hon förändrats på bara ett halvår. Trots att håret är lite avnött baktill är det långt därfram. Det hänger och killar henne i pannan så de senaste dagarna har en tofs fått råda bot på problemet. Söt, eller hur?

Lilljul den 22:e december

I måndags firades det lilljul tillsammans med vännerna. Det gick bra och alla gillade vårt lilla julbord som vi bjöd på. Extra kul att Moa ville komma och Lucas och Theo höll sig relativt bra i skinnet..haha! Jonathan var glad och var mycket sugen på att öppna paket så fort han kom innanför dörren. Han var även sprallig och det var skoj med tanke på att han annars brukar vara lite blyg här hemma hos oss.

Vi tackar ödmjukast för alla fina klappar!

Dan före dopparedagen

En dag innan julafton innebär rätt mycket förberedelser och förväntningar. Då brukar vi ta in och klä årets julgran som faktiskt blev riktigt fin i år. Den stal vi i skogen för några dagar sedan efter att Lucas och jag valt ut den vackraste vi hittade. Det gjorde vi efter mörkrets inbrott till barnens förtjusning. Dessvärre fick granen vara utan lametta för det hittade vi inget i affären. Den blev dock förtjusande ändå tack vare alla hjälpredor. Det var tomtemamman, pepparkakan och monstret (vi hittade inget som passade pappan så Lucas tog fram masken) som klädde granen. Lilla Leisingen sov vilket nog var det bästa för alla parter.

Kul

Imorgon är det julafton och jag har så mycket uppdatering att göra. Men nu måste sova bort min onda hals så jag kan njuta av allt gott på dopparedagen. Puss så länge

Prepp Prepp prepp

Här hemma har vi förberett oss så gott det går för morgondagens bravader. Då ska julen firas med kompisarna. Detta år hemma hos oss då vi var hos Tessan förra året och Jenny just fått flytta in i deras nya hus. Jag och Lucas har rullat köttbullar (att dessa glömdes bort i ugnen en halvtimme och nu är oätbara, är en annan historia) och kokat/griljerat skinka och nu på kvällen har jag kokat massor med gröt. Både mjölkfri och vanlig såklart. Däremellan har vi dessutom varit på adventsljus hos familjen Wänèus. Imorgon ska det bakas bröd innan gästerna kommer. Full rulle!

Leia 6 månader

Förra veckan var vi på halvårskontroll(!) på BVC och träffade barndoktorn. Det var en trevlig doktor som iaf jag inte träffat förut. Lite yngre sådär. Visserligen uttalade hon Leias namn fel men folk verkar ha problem med det i allmänhet. Det är lite märkligt. Det finns nästan 2000 personer i Sverige som heter Leia och namnet ligger på 63:e plats i listan för tjejenamn. Dessutom är väl prinsessan Leia från Start Wars vida känd? Visste ni att namnet Leia betyder just härskarinna och att det på hawaiianska betyder "blomma från ovan"? Kanske en bra idé för en tatuering tänker jag.

Tillbaka till BVC-besöket då. Det gick bra. Leia visade vad hon kunde och att hon är lite "sen" med att vända sig och sitta var det ingen som brydde sig om. Inte jag heller för den delen. Så länge hon är nöjd och glad och ser fin ut, vilket doktorn tyckte, är jag lycklig. Inga tecken på allergi ännu dessutom vilket gör mig lugn i själen. Leia väger nu nästan 8500 gram och är 69,4 cm lång. Inte konstigt att kläderna börjar bli för små. Storlek 74 har vi inte så mycket av dock. Det var nog en storlek som Lucas inte hade så länge. Leia måste ha väldigt långa ben då de flesta byxor är lite korta i benen.

Nu är tjejen besiktad och klar i alla fall. Sen får vi se när hon känner för att lära sig att göra annat än att bara ligga. Hon har ju nu iallafall accepterat att ligga på magen längre stunder så det tar sig. Jag har dock svårt att tro att hon lär sig gå vid 9 månader som sin storebror men jag är övertygad om att hon besitter massa andra färdigheter.

Body art

Häromdagen fick Nichlas äntligen göra sin efterlängtade tatuering. Ja, den som han fick pengar till i födelsedagspresent. Den blev jättefin MEN nu måste vi spara pengar så att han kan "bygga ut" den som han har på andra armen. Den ser lite fjuttig ut nu i jämförelse.

Julbord på Söderköpings golfklubb

För många herrans år sedan var vi på Söderköpings golfklubb och käkade julbord. Jag minns att vi alla var besvikna när vi gick därifrån. Men nu har stället bytt ägare och jag har hört mycket bra om den goda maten från olika håll. Därför bestämde vi oss i år för att ge det en chans till. Vi bokade in oss den tredje advent på en extrainsatt lunchsittning och det var inte många gäster där inte. Det gör absolut ingenting för då slipper man trängas och maten smakar ju minst lika bra utan massa andra människor där. Dock var det lite tråkigt att de inte ens tänt ljusen utanför...och eftersom det var mitt på blanka dagen förlorade vi lite utav den där mysfaktorn som brukar infinna sig. Men jag och Nichlas ger stället en 6:a av 10 möjliga. Julbordet var inte så stort men det viktigaste fanns och maten smakade bra. Jag själv gick loss på den varmrökta laxen och på dessertbordet förstås. Dock så rymmer inte min krympta magsäck lika mycket längre. Aptiten är ju inte vad den en gång varit och jag börjar undra om den nånsin kommer komma tillbaka.
Lucas fick vara hos kusinerna och Jonte medans vi var och åt och Sara hängde med oss. Leia sov gott större delen av vistelsen och efter att ha vaknat och ätit lite frukt låg hon snällt och lekte i sin vagn.

2:a advent 2014

Den andra advent föll lotten på fika i Klarsjökärret. Jag stod och bakade diverse grejer för att Lucas skulle kunna äta allt. Det blev lussebullar, mintkyssar och knäck. pepparkakorna köpte jag färdiga då tiden blev knapp med julbordsjobb kvällen innan. Mormor och morfar hade ju dessutom kommit hem från Thailand dagen innan så det var lite extra roligt. Annars är det alltid lika roligt när alla är under samma tak, om än lite stojigt i vårt lilla hus. Nu fick även julporslinet åka fram till Nichlas och Lucas förtjusning.

 

Självklart ville ALLA testa nya TV:n. Med och utan 3D-glasögon.

Tänk vad lite snö...

...kan göra för humöret. I lördags när vi vaknade var det vitt på marken till allas förtjusning. Trots att jag skulle iväg och jobba på kvällen var det en självklarhet att vi skulle hnna med att gå ut och leka. Härlig kramsnö resulterade i Olof. Den snyggaste snögubben du kan tänk dig. Lucas fich även tillfälle att testa de nyinköpta vantarna som jag fyndat! Och visst blir tillvaron lite mysigare med snö? Både ljusare och roligare och man får en anledning att gå ut i friska luften. Något som i alla falljag uppskattar.

Samma gamla visa

Vad är det för årstid nu? December har der hunnit bli. Nästan i mitten av december till och med och visst borde väl det räknas som vinter? Vädret därute känns dock inte vidare vintrigt. Eller jo. Nu när klockan knappt hunnit bli sju är gräsmattan vit av frost men det försvinner ju så fort det ljusnat. Det är trist med de här "mellanårstiderna" då det varken känns som vinter eller höst. Det är bara grått och lerigt och ibland himlarna regnigt. Det finns liksom inte så mycket för oss att hitta på om vi tar på oss och går ut. Skogen finns och uppskattas alltid. Dock är det väldigt svårt att dra vagnen där...
Igår var vi ute och Lucas åkte lite "skrillor" på altanen som var hal. Men det var ju bara kul i en kvart typ. Nej, jag skulle vilja ha lite snö. Bara lite. Lite lagom.

Spara och Slösa

Hej! Jag heter Spara och 2010 gifte jag mig med Slösa. Vi har det rätt bra här hemma. Bor i ett hus, som vi själva äger, har fasta arbeten och tjänar väl inte sämre än nån annan i samma bransch. Vi är lika på många sätt jag och Slösa. Vi kompletterar varandra på de flesta plan och har samma värderingar i livet. Vi håller varandra om ryggen i vått och torrt och ja, vi skulle nog gå genom eld för varandra och våra barn. MEN!! på ett sätt är vi ljusår ifrån varandra och detta kan skapa oro (hos mig) och irritation (hos Slösa). Jag vet inte när men någonstans på vägen till vuxenlivet blev jag nojig över att spendera pengar. Jag älskar att lägga pengar på hög men får nästan ångest över att göra av med en ynka liten krona. Detta gäller självklart inte sådana saker som kläder och mat till barnen, för det är ju viktigare än något annat. Däremot skulle jag klara mig alldeles utmärkt utan dyr teknik eller massa flådig inredning. Jag avskyr oförutsedda utgifter. Det ger mig hjärtklappning. Värst är det när något "obetydligt" går sönder. Något obetydligt men ändå nödvändigt. Som till exempel bilarna. De klarar man sig ju inte utan och går de sönder får man ju snällt lämna in dem om man har tummen mitt i hand som jag och Slösa. Slösa är raka motsatsen till mig. Han älskar att spendera pengar. När lönen kommit bränner pengarna i fickan och Slösa kan knappt bärga sig tills han får komma till stan och handla sådant han sedan länge bestämt. Slösa älskar märkesgrejer och är något utav en tekniknörd. Nu har både Spara och Slösa lugnat ner sig något med sina olika egenheter ska tilläggas men det är en bit kvar innan vi möts på halva vägen.

Idag gick min och Slösas TV sönder. Eller ja, egentligen är det ju MIN gamla TV som jag fick av pappa Spara när jag fyttade hemifrån 2006. TV:n har gjort sitt sedan länge det har jag ju vetat om. Det är svarta "brännmärken" i bilden och ska man sätta på den så flimrar den i en halv evighet innan bilden hoppar igång. Imorse tittade jag och Lucas på julkalendern och TV:n var sedan igång hela förmiddagen. Helt plötsligt sa den hejdå och stängde av sig. Den flimrade och flimrade och flimrade. Ingen bild. PANIK! Men jag trodde den skulle hoppas igång och vi lämnade den som den var och åkte till stan. Några timmar senare anlände vi hem men TV:n var fortfarande DÖD. Attans! Slösa kastade sig i bilen och åkte och köpte en ny och nu sitter vi här med ännu en kredit på halsen. Jag är visserligen glad åt den nya TV:n och det är roligt att Slösa är som ett barn på julafton men jag kan inte låta bli att noja. Det är bara sådan jag är! TV:n köpte vi till nedsatt pris, 4000:- billigare än vad den varit och vi har ju suktat efter den i säkert ett år. Och vad gör man? En TV måste man ju ha...eller?! =)

Första advent 2014

Årts allra första adventsfika ägde i år rum i Luddingsbo hos min yngsta storasyster och hennes familj. De hade pyntat huset jättefint och alla tre barn visade stolta upp sina granar och diverse julbelysning i sina rum. Jag känner mig lite avundssjuk på att de verkligen lyckats få julpyntet att "smälta in" med resten av inredningen. Här hemma är det ett enda ihopplock av olika stilar. Hursomhaver så bjöds det självklart på pepparkakor och lussebullar men även saffransglass. Detta är något som min käre make väntat på i fler år. Han var nöjd jag var nöjd och likaså resten av sällskapet. Mormor och morfar var självklart inte med då de tände första ljuset i Thailand. Men på lördag (imorgon) kommer de hem igen och jag hoppas de kan närvara vid 2:a advent.

Hoho hoho

Vi har blivit med vaxduk. Ja, en utav det juliga slaget förstås. Det blev jättefint. Lovar bild under nästa bloggtillfälle!

Snart flintis

Det är en mycket snygg frisyr Leia satsar på till jul. Rätt avskalat därbak så när som på en tofs som växt sig jättelång precis som luggen och polisongerna!

Inskrivningsvikt

Nu har jag passerat inskrivningsvikten med 1,5 kg. Det går undan. Mest för att jag tappat bort aptiten sen jag slutade amma. Från att vara konstant hungrig till att nästan aldrig vara det. Skumt? Ja lite. Dessutom har jag fått svårt att somna på kvällen. Ingen aning om varför för trött är jag. Irriterande minst sagt! MORR.

Working hard

Nu har två av mina sex arbetspass passerat. Det har gått bra i det stora hela. Jag har varit lite förvirrad och gjort några små missar men ni vet väl vad man säger? Även solen har fläckar! Vet inte om det är betryggande eller bedrövade att det efter fem minuter kändes som jag inte ens varit borta. 7 månader har ju faktiskt gått sen jag jobbade sist...

Julblomster

Glitter när det är som bäst! Nu håller jag bara tummen för att den inte ska vissna innan julen passerat. Något som dessvärre är väldigt troligt o detta hem.

Jul är kul

På söndag är det första advent tamejtusan! Vi har ännu inte ens hunnit inventera i våra julkartonger. Dessvärre har vi rätt många utgifter denna månad..ja som sig bör när det är julafton, så.så mycket nytt lär det inte bli.
Note to self: Köp julpynt TIDIGT nästa år!
Jag och Leia var och storhandlade idag. Stod länge och suktade efter julstjärnorna de sålde. (Blomman) men 40:-/styck var för saftigt för mig och jag fick tomhänt därifrån. Någon som vill fylla mina krukor hemmavid men vackra blomster? Please?!

Loppissidan på fejjan

Nichlas gjorde fynd på Facebook igår. Ja, mycket kan man säga om dom sociala medierna men ibland är de bra. O hur bedårande är inte dessa tofflor? Lite skillnad mot pappans monsterfötter.

Det här med kläder på barnen kan vara ett gissel i vårt hem. Mest är det den stora pojken som ställer till scener när det gäller garderoben. Inte ens fem år fyllda och ändå så påverkad av "mode". Skrämmande? Javisst! Och dessutom skitjobbigt emellanåt. Inte nog med att man ska ha klädbyte fjorton gånger om dagen likt en galapremiär nej, mysbyxor förstår ni duger inte. Varför? Det har inte den o den o den. Lucas garderob är en enda röra då han river och sliter bland alla plagg. Dessutom växer han flera centimeter om dagen känns det som så den tröjan som satt som en smäck igår gör det inte idag.

Oh my...

Amningen

Den här ångestladdade känslan över amningen börjar så sakteliga avta. Det är skönt. Det beror nog främst på att vi fått bra rutin på maten här hemma nu. Hon verkar finna sig i att det faktiskt är matstolen man sitter i när det ska krubbas. De flesta smaker funkar också fast fruktpuré är fortfarande ingen favorit. De burkar med lite mer motstånd verkar funka bättre än de släta så 4 -månadersburkar är ett minne blott. Favoriten nu är mosad banan. Och kan lätt sluka en hel utan vidare. Har hört att banan är stoppande men med lite katrinplommon i mellan varven har vi inte sett nåt av det. Skönt!

Kommer ihåg i somras när vi besökte min syster. Alla badade i poolen utom jag förn jag fick fortfarande inte bada efter förlossningen. Jag satt och ammade Leia på altanen. Det gjorde så fruktansvärt ont! Varje gång. Denna gång sprack dock bröstvårtan och Leia blev nästan täckt av kladdigt blod runt munnen. Frächt? Nääää. Och så säger jag att jag saknar det..haha!

Matlagning

Imorgon ska jag och Nichlas på matlagningskurs. Eller ja, det är inte bara vi två som ska det för Leia hänger också på. Det är faktiskt hennes mat vi ska prata om. Ska bli kul att göra nåt tillsammans som vi inte brukar. Sen får vi se om det ger nåt.

På fredag...

..ska jag jobba. Blandade känslor där alltså. Men jag tänker på de extra slantarna jag kommer håva in. De är välbehövliga. Arbetskläderna är i alla fall tvättade och provade. De passade igen. Nu är inskrivingsvikten nådd. Några kilon till sen är jag nöjd. Mohahaha!

Mammahjärtat

Det är fantastiskt när man hittar substitut till "saker" som är självklara i andra barns liv. Shoppade en julkalender till Lucas på ÖoB idag. Visserligen var det snäppet dyrare, men den kommer vara väl värd sina 60 kronor! Ingen choklad utan bara sådana här småpåsar från Haribo med gummibjörnar och annat mjölkfritt. I LOVE IT!

På gång

Nu äntligen kom brevet i brevlådan som vi väntat på i tre veckor nästan. Den 1: e december är det dags för Nichlas magnetröntgen. Sen ytterligare lite väntan , ca två veckor, innan vi får domen. Ska bli skönt att få reda på vad framtiden har att erbjuda. Bara operationen, om det blir nån sådan, är gjord och Nichlas någorlunda återställd till sommaren är jag nöjd!

Finns det några snälla barn?!

Det är mycket Ninja Turtles på tapeten just nu..så frågar man Lucas vad han önskar sig blir det "Allt turtles" och sen tillägger han "..och allt Ninjago och Chima också". Så allt som har med de karaktärerna att göra lär uppskattas. Det är inget specifikt STORT som finns med på önskelistan i år så man får tolka det han önskar sig på sitt eget vis.

Jag vet vad jag önskar åt båda mina barn och det är sponsring till simskola/babysim. Det är lite skralt i kassan framåt vårkanten nämligen.

* glitterpennor
* utklädningskläder
* skidor (fanns på city gross såg jag. I övrigt har vi dåligt med pulkor och sådant så det funkar också)
* lego lego lego (chima, ninjago, turtles)
* kläder (gärna från Lego Wear storlek 116)
* lakan (finns ju med turtles om inte annat)
* skridskor (storlek 30)
* klistermärken (gärna sådana här klistermärkesböcker)
* tatueringar (ska finnas tatueringsböcker också)
* svärd och piratprylar (vi har köpt en skattkista)

Kommer vi på nåt mer återkommer jag. Han har ju födelsedag snart också.

Den lilla tjejens lista är inte så lång i år. Hon vill ha kläder och saker till rummet i tema UGGLA. Leksaker uppskattas ju också såklart. Vet att hon vill ha tossor/sockar till de små fötterna.

I övrigt ska ju barnens lekstuga bli färdig i sommar. Så grejer till den är ju toppen. Vi har nada.

Puss och god jul!

Separationsångest

Börjar fundera på om det är nåt galet med mig. Jag känner mig sorgsen över att amningen är slut. Måste vara någon form av separationsångest. Visst var Leia redo för att sluta. Hon bestämde det ju nästan helt själv. När vi började med smakisar var tutten inte längre speciellt intressant. Jag hade tänkt ha kvällsamningen kvar ett tag, för mysfaktorns skull, men efter en stor skål med gröt var hon inte direkt sugen. Det näst sista målet jag bytte ut var det vid lunch. Då var det svårt för henne att koncentrera sig och det blev bara en halvdan amning. Så ja..Hon var redo! Men jag var visst inte det. Känner mig lite ledsen och åsidosatt på nåt sätt. Vet inte varför. Kanske för att det gick snabbare att sluta än planerat. Två månader hade jag tänkt mig men det gick på fem veckor. Det passar utmärkt att amningen är avslutad för nästa vecka ska jag jobba. Dessutom har ju tjejen fått två tänder o att bli biten i bröstvårtan kan inte vara kul.

Så varför känner jag så här? Är det nåt fel på mig?

Fiskgratäng

Denna gång lyckades jag lite bättre med fiskgratängen här hemma. Till och med den spritsade duchessen blev rätt vacker. Det måste ju förstås berott på att jag hade experthjälp av Lucasi köket. Lucas älskar fisk i alla dess former. Idag fick han noja sig med pocherad torsk och mos. Det är svårt att få till bra potatistoppar utan ägg. Dessutom är han inte vidare värst förtjust i sås. Broccoli däremot...det är gott att ha till!

Nu blir det inte fiskgratäng på ett tag dock för attans vad många olika moment det är innan det är färdigt. Speciellt när jag måste göra eget mos då pulvermos utan mjölk inte existerar!

Höhöhö

"Jag önskar mig Lego".
Jahaja..och du har inte tillräckligt tycker du?