Gå i mammas fotspår...

Jag är utbildad kock. Dock en smula ringrostig då jag halkade in på serveringssvängen efter gymnasiet istället för att stanna i köket. Mest för att det var lättare att få jobb där. Annars har jag inget emot köksarbete. Jag gillar båda delarna och jag har ju sådan tur att jag faktiskt får vara både i serveringen och i köket tack vare frukosten. Hursomhelst så minns jag att gymnasiet var lätt som en plätt. Jag flöt nog igenom mina tre år på en räkmacka. Mycket kul hade jag dock. Allra helst det sista året. Ja, det jag ville komma till är att Lucas fått dille på att "laga mat" här hemma. Han hämtar kastruller och vispar och lånar kryddburkar som han sedan ställer på vardagsrumsbordet. Sedan kan han leka länge, länge på egen hand. Jag blir lika fascinerad varje gång att han har sådan fantasi. Han är ju inte så stor. Vem vet..kanske är han en blivanade stjärnkock den lille herrn. Mamma väntar med spänning. (Pappa hoppas nog mest på fotbollsproffs)