måndag 26 oktober 2015

I vågor

Ett halvår efter att Leia föddes slutade jag med amningen. Då upphörde min aptit tvärt. Det fanns ingenting som smakade speciellt gott och jag var sällan sugen. Ett halvår senare kom jag igång ordentligt med min löpning. Aptiten fortsatte att ligga i "dvala" och inte ens sockerberoendet gjorde sig värst påmint. -11 kg på vågen resulterade det vilket inte gjorde nånting alls faktiskt. Nu har jag jobbat i en dryg månad. Med hjälp av min fitbit så kan jag hålla koll på hur långt jag går och hur många steg jag tar på en dag. Jag går ungefär 15.000-20.000 fler steg per vecka nu när jag springer omkring på jobbet. Däremot har jag svårt att få ihop mina steg de dagar jag är ledig. Vädret inbjuder inte till lika mycket utomhusvistelse för varken mig eller barnen när det är kallt och blåsigt. I och med att jobbet startat har min aptit ändrats. Det är svårt att äta på fasta tider när man jobbar och ofta blir man "för hungrig" och stoppar allt möjligt i munnen när tillfälle ges. En kaka, en frukt, en macka och så kaffe, kaffe, kaffe. Även magen protesterar mot mina nya mat"rutiner". Eftersom jag rör på mig mer så har aptiten självklart ökat. Jag äter mer nu än vad jag gjort på ett år. Stora portioner, eftersom jag är så hungrig efter att inte hunnit med att äta mellis. Men nu har jag bestämt mig. Från och med imorgon ska jag ta tag i livet och få det här att fungera. Hur vet jag inte..men det är ju ohållbart om jag inte ska halka tillbaka i gamla spår. Det vill jag inte..och dessutom ska se till att ge mig ut i spåret MINST två gånger i veckan. Har jag tur kanske jag till och med kan börja träna tillsammans med min syster snart igen. Det skulle vara kul!

1 kommentar:

Mormor sa...

Ja det där är svårt! Själv halkar jag dit på lunchen när jag varit för lat att ta med matlåda. Det är inte svårt alls att välja att äta fläsk med löksås istället för en mager sallad.