Räddhare

Min lilla unge har blivit rädd för väldigt mycket på sista tiden. Jag antar att det är en utvecklingsfas men det är synd om honom för han verkar uppriktigt rädd. Han vill till exempel inte längre sova i sin säng. Det har aldrig varit ett problem förut men nu påstår han att det finns monster och lejon därnere. Han vill sova i mammas och pappas säng och mörkt får det heller inte vara. Taklampan ska heslt vara tänd och det går ju inte. Vem kan sova i strålkastarljus? Vet inte om han kanske känner sig lite instängd i sin söng. Han har ju spjälisen kvar fortfarande. Hoppas det blir bättre när vi köper den fina juniorsängen till honom. Nu har ju vi sovit själva ett par nätter och då funkar det ju att ha honom bredid sig. Men imorgon är pappan hemma o då blir det på tok för trångt. Dessutom sover jag själv superdåligt med Lucas bredvid mig. Måtte detta ha ett slut snart!

Play-dejt hos familjen Österberg/Gustavsson

 

Härmdagen var det dags att samla gänget för att umgås en liten stund. Det är alltid lika roligt- Och trots att det nu inte var så jättelänge sen vi sågs allihop så händer det så mycket med barnen. De växer och frodas så det knakar. Theo har blivit riktigt stor och självständig. Pratar massor och snart kommer nog han och Lucas kunna ha riktigt roligt ihop. Jonathan är ju snart ett(!) år och även han har blivit så stor. Nu när de sprinegr omkring alla tre blir det verkligen full rulle. Alla sötungar. Vad vore livet utan barn? MENINGSLÖST!

Min snygga kille

Häromveckan var det dags för Lucas att ansa håret igen. Det växer som ogräs precis som pappas. Självklart ville Lucas absolut INTE gå till frisören. Men när vi väl kom dit var det roligt och han var precis lika duktig som vanligt. Att man får snygg färg i håret är ju ett stort plus också. När frisören frågade Lucas om det blev bra så utbrast han högt och tydligt:
"NEJ! Färg också." Och det fick han ju också såklart. Rosa, blått och grönt valde han.

 

Självklart blev det belöning i form av lekplatslek efter frisörbesöket. Något som Lucas tycker är jättekul. Jag sparkar på mig själv lite för att vi gör det så sällan när han uppskattar det så mycket. 

Allergi

Ibland blir jag trött på Lucas allergi. Speciellt när man ska ut och äta och personalen på de flesta ställen är helt borta och inte fattar nånting. En säger en sak medan en annan säger nåt annat. Jag tror inte folk fattar att det här med allergi faktiskt kan vara allvarligt. Är man mjölkproteinallergiker får man ont i magen av mjölk tror folk. Så är inte fallet. Mitt barn kan dö om han får i sig nåt livsmedel han inte tål. Fattar ni det era okunniga fjantar? En utbildning till er kanske innan ni börjar serva folk! Ni är värdelösa allihop. Idag fick Lucas vänta en halvtimme på sin specialmat..på ett SNABBMATSSTÄLLE. Vi andra hann nästan äta färdigt. "Han kan få en glass så länge". Det var ju snällt om det inte vore så att hon inte hade en aning om vad glassen innehöll. Skärpning.

Våfflan

Fredag och fredagsmys. Idag fick vi fredagsbesök av mormor och morfar också så även de fick äran att smaka på våra våfflor. Vanlig "våffelmix" som man köper i affären innehåller vasslepulver och kan därför inte ätas av Lucas. Så jag gjorde egen smet..på havremjölk. De blev goda.

Tyvärr är vår kamera glömd i Gårdeby, så några bilder har jag inte att bjuda på:(

Det är dyrt att ha bil

Häromdagen lämnade vi in Nichlas knarrande bil på Mekonomen för ett byte av bromsbelägg fram. Vi hade fått ett prisförslag på 1500:- vilket vi kände att vi hade råd med..och det är skönt att bara lämna in bilen och få det gjort liksom, utan ansträngning. Men i slutändan blev vi 5000:- kronor fattigare då bilens bromsok på något vänster rostat fast. Dyrt, surt och inte alls speciellt kul. Det verkar som om de här oförutsedda avgifterna aldrig tar slut. Så fort man sparat ihop lite pengar så försvinner dem. Nåja, jag är inte bitter utan får snällt finna mig i att vi norpat lite pengar på kontot. Så länge vi lägger tillbaka allt är jag nöjd..sen får det dröja ett tag förstås.

Nu har jag hittat den...

Jag har hittat en underbart fin säng som skulle passa Lucas som handen i handsken. Vi har planer på att gra om Lucas rum nu i årsskiftet. Han ska få ny färg på väggarna och självklart är det dags för en juniorsäng för en liten kille som snart fyller tre. Jag har funderat lite på att göra det lite "fordonsinspirerat". Han är ju rätt insöad på motorcyklar och bilar och sådant så jag tänker att det skulle passa bra. Kruxet är att jag har så dålig fantasi och jag vet så lite om inredning och om vad man kan hitta. Det finns ju hur mycket häftiga saker som helst men vet man inte vad man letar efter då blir det svårt. Men nu har jag ju ialla fall hittat en säng. Den är dyr (trots att det är 20% rabatt) och jag har inte en blekaste aning om hur vi ska ha råd med den efter jul. Det kommer vi inte ha..jag får väl sälja nåt. Fast jag vet inte vad. Nån som vill ge mig 2500:-? Det är ju faktiskt inte till MIG egentligen utan till Lucas. Så, kom igen nu...bidra!

Tekaka med fiberhavregryn

Vi hade två paket jäst över i kylen. De hade visserligen tre dagar på nacken men igår tog jag en chansning och bakade tekakor på jästen. Jag gjorde de med lite fiberhavregryn så de skulle bli lite nyttigare. Nybakat bröd är förrädiskt när man försöker tänka på vad man stoppar i sig. Jag var tvungen att äta fyra(!) stycken. Men de var små, kanske hälften så stora som vanliga tekakor. Lucas slukade tre stycken så jag antar att de var uppskattade. Idag är de slut allihop..och jag gjorde ändå nitton stycken.

Barnvaktssöndag

Idag var det en sådan här dag då mitt och Nichlas schema inte alls gick ihop. Nichlas jobbade 18-06 och fick skynda sig hem för att möta mig i dörren. Jag körde 7-13 så Lucas fick vara hos mormor och morfar hela förmiddagen. Jag gillar det inte. Jag gillar inte att tvinga på folk mitt barn för att vi har så dumma scheman. Han är ju vårt barn, vårt ansvar och det är VI som ska ta hand om honom när dagis är stängt. Men ibland funkar det inte så. Lucas däremot har inte alls nåt emot att vara hos sina morföräldrar några timmar. Han har säkerligen haft en jättebra dag. Han har berättat för mig att han varit i skogen och sågat bort mossa från en sten och att mormor hittade svampar. De åt spaghetti med köttfärssås till mat och det var gott. Mormor har läst Alfons men det har inte morfar. Ja, jag tycker det låter som en kul dag.

När vi om hem från mormor och morfar var Lucas trött. Faktum är att han slocknade redan i bilen på väg hem. En lur i soffan fick det allt bli...trots att klockan var på tok för mycket. Antar att det är därför han fortfarande ligger vaken därnere i sin säng. Klockan närmar sig åtta!

Dåligt med bilder här på bloggen o det beror på att jag oftast använder mobilen när jag skriver. Att ladda upp bilder härifrån verkar klippt omöjligt. Men jag lovar bättring...från o med imorgon!

Tygla

Mitt barn har varit ett monster en period...nu igen. Det är många perioder man ska igenom innan de fyller arton. Men denna gång har det varit nåt i hästväg. Trots är en underdrift. Han har totalt struntat i allt som hans mamma sagt. Gjort allt tvärtemot. Hittat på massa dumheter. Kastat sig på golvet. Tjutit sig igenom dagarna. Jag har fått stänga in mig i badrummet ibland o bitit i en handduk. Men efter de här två dagarna som varit vågar jag nästan hoppas på att det vänt. För jag har haft att göra med en liten ängel...eller ja, nästintill iaf. Vi har haft två supermysiga dagar jag o min Lucas och det har gett mig ett ton med ny energi. Nya tag!!

Jättesvårt!

Hur ska man kunna välja bland alla resor som finns? Det är ju ett helt gytter. Vi som tidigare varit helt insnöade på Grekland har i alla fall bestämt oss för att vidga våra vyer och satsa på Bulgarien på nästa år. Jag har varit där en gång förut men det var LÄÄÄNGE sen! 2009 var sista gången vi var utanför Sveriges gränser så egentligen spelar det inte så stor roll var vi åker men ska man spendera en halv förmögenhet vill man ju gärna att det blir bra. All Inclusive tänker vi boka i alla fall..jag tror det är en fördel när man har barn. Dessutom har jag aldrig varit på en All Inclusive-resa. 20.000:- kommer kalaset hamna på ungefär. Spara spara spara!

Olycka

Igår efter jobbet kom Lucas och Nichlas in till stan. Vi hade bestämt oss för att utnyttja en av våra många rabattkupinger som vi fått av Johan. En hamburgare på Max skulle det bli. Min mamma, som är en hejare på det här med "snack-burgare", ville gärna hänga på också. Lucas blev glad förstås och väldigt upplivad. Han ville inte sitta still utan hasade upp och ner på en av bänkarna i restaurangen. Helt plötsligt lyckades han slå läppen i bänken. Det var blod överallt och jag såg inför mitt inre att tänderna gått sönder och läppen spruckit rakt igenom. Men det såg värre ut än vad det var som tur är. Dock gick det hål både på utsidan och insidan och det blödde som sagt ymnigt. Men Lucas, som inte är värst pipplig, var snart på benen igen och mamman, pappan och mormorn kunde pusta ut.

Bestämt

Vi ska till Bulgarien i sommar!

Checklista

Jag ska göra en lista på saker som ska göras här hemma nu till vintern o under hösten. Den kommer bli lång o känner jag oss rätt kommer inte ens hälften bli gjort. Men man kan ju iaf försöka. Idag har vi i vilket fall städat undan cyklar o utemöbler. Det är med tungt hjärta jag stuvar undan allt somrigt. Det var meningen att blomlådorna skulle tömmas o löv skulle krattas också men Lucas ville gå in redan efter en halvtimme så det hanns inte med. Det är mycket som inte hinns med. Jag skulle vilja vara ledig jämt. Då skulle minsann jag också ha en ren bil, vackra blommor hemma o prydliga skåp o lådor. Men icke. Nu råder det kaos litegrann här o var. Det gör inte så mycket egentligen men lite mer ledigt skulle inte sitta fel!

A morning from hell

I söndags hade jag den värsta morgonen på länge. Glad i hågen kom jag till jobbet för att avverka mina sex timmar. Tobias i köket och jag i buffén. Men det dröjde inte länge förrän helvetet brakade loss och ALLA våra ugnar gick sönder. Vad skulle vi göra? Steka prinskorv, bacon och köttbullar på stekbordet gick ju bra men äggen då? Vi kokade ägg i kastrull..hälften sprack men vi lyckades ändå rätt bra. Tobias försökte sig på att göra äggröra i stekpanna men att göra det till 200 personer var helt lönlöst. Det blev mest en grå rinnig sörja av det. Vi slog våra kloka huvuden ihop och bestämde oss för att köra stekta ägg tills vi fått tag på vaktmästaren. Jag har nog aldrig svettats så mycket i hela mitt liv. Nåt som jag trodde skulle bli en skön söndag blev allt annat än det. Dessutom verakde de flesta av gästerna vaknat på fel sida och hur jag än vred och vände och grejade och fixade gnällde de bara. Kaffet var äckligt, tevattnet var brunt, de hittade inga gafflar och blablablablabla! Och jag förundras över hur man kan tillåta sig att tappa löskokta ägg på golvet utan en enda ansats till att plocka upp efter sig eller i alla fall säga till mig och be om hjälp. Och när en gäst tappar ett glas i backen då är det tydligen VÅRT fel på nåt sätt och gästen blir skitsur på oss. Sluta vara så klantig istället din feta kossa! Blä.

Mille Eric Lionel

 

Det var spännande när vi i lördags begav oss till Gårdeby kyrka för kusin Milles dop. Lucas var finklädd, precis som pappa, med skjorta, väst och kavaj. Superstiliga båda två förstås. Han var taggad och visste att det vankades tårta omman var duktig i kyrkan. Vi bestämde oss snabbt för att låta honom ta med sig nappen och kissen in..mest för att han skulle hålla sig lugn. Och lugn var han och jätteduktig. Han "hyschade" till och med till sina kusiner en g¨ng och tyckte de skulle sitta stille i sina bänkar. (de var också duktiga förstås) Lucas tog även en psalmbok som han duktig höll i knäet precis som vi andra.

En annan som också var duktig var självklart huvudpersonen Mille. Så söt och fin i sin dopklänning med grönt band. Även Johan och Sofia hade matchat med gröna kläder och accessoarer. Mille tyckte dock inte att kantorn (heter det så?) spelade bra eller att gästerna sjöng vackert för så fort det var dags för psalm blev han lite ledsen. Att duscha huvudet var inte heller nån hit=)

Sofia hade ägnat sju år åt att baka och det fanns bullar, chokladbollar, nötdrömmar och havreflarn. En stor eloge ska hon ha eftersom hon bakat allt ägg- och mjölkfritt. Jättegoda och fina tåror också. Även där fanns mjölk- och äggfritt för de två små pojkar med allergi. Lucas gillade tårtan som hade en krispig botten. Jag undrar vad det var gjord av.

Vi i lilla familjen Berggreen vill tacka Mille och hans föräldrar för en jättetrevlig tillställning. I like it! Mycket folk i fina kläder och gott fika. Precis i min smak med andra ord!

Gott recept

Har ni testat Arlas smaksatta creme fraicher? Eftersom vi inte kan äta sådan mat när Lucas är med får man passa på när det blir sen middag o han sover. Jag köpte tomat o basilika o hade väl egentligen inte så höga förväntningar då jag inte är så förtjust i basilika men jag blev glatt överraskad. Jag gjorde kycklingröra i tortillabröd o majs. Och till det en fruktig sallad med gurka, vitkål, äpple o vattenmelon. Gott blev det iaf!

Imorgon vankas det...

dop för kusinen Mille. Ikväll har jag o Lucas varit i Gårdeby församlingshem o hjälp Mille att duka lite koppar o fat. Det ska bli trevligt att gå i kyrkan. Det händer ju inte så ofta. Jag brukar alltid tänka att man borde gå o se nåt Luciatåg på lucia men eftersom jag oftast jobbar då har det inte blivit av sen jag slutade skolan. Det ska bli mysigt imorgon iaf o Lucas är taggad för att sätta tänderna i tårtan. Jag med förstås.

Nichlas 27 år

Och så var det dags igen då för Nichlas att fylla år. Det har varit en mycket trevlig dag måste jag säga och jag hoppas att födelsedagsbarnet tycker likaså. Dock vaknade vi så sent så den inplanerade frukosten på Brunn hann vi inte med. Jag har dock varit hos frisören(!) och bakat bullar och grejat mest hela dagen.

Efter att ha studerat alla födelsedagsbilder från Nichlas alla födelsedagar här på datorn kan man kontastera att:

Nichlas och jag minskat i omfång
Barnen vuxit en hel massa
"Mormor" ändrat hårfärg massa gånger
Många gravidmagar passerat
"Morfar" sett likadan ut i alla dessa år

Grattis till mig och Nichlas som idag även kallat oss för ett par i sex år! <3 p="p">

Imorgon smäller det..igen!

Imorgon blir min Nichlas 27 år. Tiden har gått fort och jag tror minsann att vi börjar bli lite till åren. Igår var det kalas trots lite sjukdom. Det var trevligt och som vanligt blev det fullt hus!

Krassligt och egen diagnos

När man har mycket planerat inför några lediga dagar slår det aldrig fel att någon i familjen är sjuk. Denna helg är det lillskrutten som är dålig. Han har haft feber men det är inte det som förundrar mig. Igår morse när han vaknade kunde Lucas inte gå. Han klagade på ont i knäet och kunde varken stå eller gå. Först trodde jag att det var någon form av lek men efter ett tag insåg jag att han faktiskt hade ont. Benet vek sig under honom när han försökte stödja på det och han liksom drog upp knäet mot magen hela tiden. Vi klämde och kände på honom med hittade inget konstigt. 1177 fixade tid hos den jouröppnade vårdcentralen. Det är alltid som roulette när man ska dit. Antingen får man en bra doktor eller så får man en mindre bra. Vi har erfarenhet från båda. Men denna gång tog det priset! Jag har absolut inget emot utländska doktorer och det var inte heller det som var problemet men det är en fördel att doktorn förstår vad vi säger och känner till termer som "växtvärk" och "förkylning". Nichlas fick visa med teckenspråk för att få honom att förstå vad vi menade. Han tittade på Lucas i kanske tio sekunder och efter det verkade han ha bestämt sig. "Små barn hittar på!" sa han. Han menade på att Lucas bara låtsades och inte alls hade ont. När vi frågade om smärtan kanske kunde ha nåt samband med febern och så så skakade han bara på huvudet. Han tog ingen temp, kollade inte i halsen, kollade i sänkan eller försäkrade sig om att Lucas inte hade någon infektion i kroppen. Nej, Lucas 2,5 år hittade minsann bara på att han inte kunde gå. Jag blev rosenrasande! Nichlas liksaså. I bilen hem ringde vi tillbaka till 1177 och berättade hur vi blivit bemötta. De ringde upp vårdcentralen och framförde våra klagomål men nån hjälp fick vi inte. Väl hemma sov Lucas en jättelång stund och efter att han vaknade var han mycket bättre i benet. Idag är han helt återställd och kan både hoppa och springa precis som vanligt. Dock har jag googlat lite och hört mig för i olika kretsar och fastställt en egen diagnos på min son: HÖFTSNUVA!

LÄS OM HÖFTSNUVA HÄR!

 

Det som oroar mig lite är att det klart och tydligt står att en ordentligt läkarundersökning i sådana här fall är nödvändig och att man även ska få komma tillbaka när symtomen släppt för att kolla så att allt står rätt till. Men nu verkar ju Lucas väldigt pigg och glad så jag antar att allt är i sin ordning. Men det var i all fall sista gången vi besökte den vårdcentralen. PUNKT!

Längsta nånsin.

Idag är det fredag. Och fredag innebär storhandling. Min lista är milslång. Kommer bli ruinerad på kuppen. Men det är det ju värt. För pappan har kalashelg. Imorgon kommer farmor och gänget o på måndag blir det bjudning för min del av släkten. Imorgon ska jag alltså ge mig på att baka igen. Det är alltid med en klump i magen. Jag är tydligen värdelös på att baka har jag upptäckt. Det är svårt med de mjölkfria produkterna. Trots att alla påstår att det bara är att byta ut mjölken mot annat så vågar jag säga att det inte alls är så lätt. För havreprodukterna gör att allt får konstig konsistens. Men skam den som ger sig. Dock kör jag på säkra kort den här gången. Hoppas det går vägen!

Pannkaka

Pannkakor är lite utav min favorit. Dock är det inte speciellt nyttigt utan helt tvärtom..väldigt onyttigt. Men jag kunde inte låta bli idag på jobbet utan åt tre stycken GODA pannkakor med sylt och grädde. Well, I was in heaven. Efter Milles dop är det jag som sätts på hårdbantning...4 kilo kvar!

Glad fast inte överlycklig

På jobbet händer det grejer minsann. Vi har äntligen, efter 25 långa år, fått en ny diskmaskin. Det känns lyxigt o hygieniskt o fräscht att disken är ren. Dock vore det bättre om de högre uppsatta inte snålat så usla mycket o faktiskt sett till att skaffa en maskin som var lika bra som den gamla. För visst var den rutten o dålig den gamla men den var ändå planerad o lätt att jobba med. Nu hoppas vi att man vänjer sig vid allt det nya o att det blir bra med lite mindre justeringar. Idag har det verkligen varit krångligt i disken vilket gör mig orolig med tanke på att det varit relativt lugnt på jobbet. Jag vågar inte yttra mitt missnöje så nån hör det för man ska minsann vara SÅÅÅ tacksam att vi fått nåt nytt. Pyttsan!

Barnallergimottagningen

Ja, där är vi stammisar och jag är lycklig över att det faktiskt är "gratis" för oss att gå dit. Idag var det uppföljning av Lucas ansträngningsastma som stod på schemat. Jag tycker fortfarande INTE om barnläkaren så det var inte mycket som förändrats där inte. Det verkar som hon tappat sin sociala kompetens någonstans på vägen i sin utbildning. Jag fattar inte vad hon säger, hon pratar över huvudet på Lucas och hon svarar svävande på mina frågor. Dessutom verkar hon tro att bara för att jag råkat få enn barn med allergi så vet jag automatisk allt som har med det att göra. Det vet jag inte och en av anledningarna till att jag är där är ju för att få svar på mina frågor och funderingar. Hursomhelst så "lurade" jag till mig ett pricktest när vi ändå var i farten. Eftersom ägget gav så kraftig reaktion sist (för ett halvår sedan) så ville inte sköterskan utsätta honom för det igen. Men vi testade ändå mjölken. Det gav en liten liten reaktion jämfört med sist så jag har verkligen hoppet uppe! Det går åt rätt håll och sköterskan ville att vi skulle komma tillbaka reedan om ett halvår igen. Förhoppningen är att det då ska vara så bra att vi kan börja introducera lite mjölkprotein i Lucas kost. Det är spännande. Tänk om min lilla plutt snart får äta gräddglass, gräddsås och annat smaskens som han inte får nu. HOPPAS HOPPAS HOPPAS!!

 

Den nedersta pricken är histaminet som SKA ge utslag. Pricken närmast armvecket är reaktionen från mjölken.

 

Klicka här om ni vill se resultatet från förgående pricktest!

 

 

HEJ DÅ!