Gott nytt år 2015

Årets sista dag imorgon. Skönt för det är himla förvirrande när året har 53 veckor istället för 52. Morgondagen kommer för mig innebära ungefär 14 timmars jobb och jag kommer att skåla in det nya året tillsammans med mina kollegor. Det är 104 gäster som kommer och äter 5-rätters hos oss. Det blir säkert roligt.  Det är alltid spännande att jobba på "speciella dagar ". Stämningen är alltid bra då.

Idag har vi varit i Luddingsbo och umgåtts. Känns som det var evigheter sedan. Säkert en månad...minst! Vi började dagen med pulkaåkning. En bra backe här hemma skulle jag också vilja ha!

Ro i själen

Nu har jag varit ledig i 8 dagar och jag har hunnit med att tanka energi från hemmets (inte så) lugna vrå. Tid med familj och vänner är som balsam för själen.  Glada barn hjälper också till på traven och därför passade det så ypperligt bra att det kom snö igår
Jag fick ställa in min planerade träning (den tar jag tag i efter nyår ordentligt ) och gå och bygga snögubbe med Lucas istället. Det var längesedan jag såg honom så glad. Det riktigt lyste i ögonen på honom. Idag är det lite blötare ute då tempen ligger strax över nollan. Vi har varit ute ändå och dragit pulka och åkt Snow kick. Leia gillade pulkaåkningen precis som jag trodde och skrattade högt. Nu är klockan snart 13.30 och solen har just tittat fram. Gnistrande  härligt väder. Det känns att vi går mot ljusare tider!

Vågar man hoppas?

Vädret ser lovande ut för utomhusaktiviteter  framöver. Imorgon klockan 10 ska det börja snöa och fortsätta hela dagen. Temperaturen  ska sedan hålla sig under nollan så har vi tur kommer snön att ligga kvar. Det är inte jättekul att vara ute nu för det finns liksom inte så mycket att hitta på. Lite snö skulle råda bot på det problemet och vi längtar efter att få dra Leia i pulkan. Jag tror hon kommer gilla det. Dessutom fick ju Lucas en Snow kick av mormor och morfar i julklapp och den vill han ju självklart åka på. Nu håller vi tummarna!

Jul är kul

 

JULAFTON 2015

Äta gröt, öppna paket, glada barn, fina kläder, glitter, ljus, god mat, mormor och morfar, släkten, choklad, skumtomtar, marschaller, förväntan, väntan, Kalle Anka, tomten, paket, glädje, lycka.

 

 

Hi! I`m back...

Sedan sist har vi avverkat samtliga adventfikan, lilljul med vännerna, paketinslagning och klädning av granen. Vi har även kokat gröt, bakat pepparkakor och så har ju självaste julafton passerat, dock inte obemärkt. I år blev det bråda tider här hemma i Klarsjön, då jag och Nichlas jobbat så pass mycket att saker och ting hemmavid kommit i andra hand. Men vi hann ändå med det allra viktigaste och julen blev ju av ändå. Jag är mycket för traditioner. Det ska finnas en julgran, som gärna ska hämtas i skogen och den ska kläs dagen innan julafton. På kvällen ska det finnas pepparkakor därunder och mjölk till tomten. Lyktan ute på trappen ska tändas så att tomten hittar rätt.  På julaftonsmorgon ska det ätas tomtegröt och drickas must innan paketöppning, om nu tomten varit på natten vill säga. I år styrde vi om litegrann då Nichlas uteblev den större delen av julafton då han jobbade. Vi köpte en gran på Hemköp för vi hann inte hugga nån och grötmyset blev av efter klädningen av granen kvällen innan, så att Nichlas också fick äta gröt. Däremot åt vi ju gröt på morgonen efter också men då utan Nichlas. Som sagt, det blir ju jul ändå trots att det kanske inte alltid går att hålla stenhårt på alla traditioner. Nästa år hoppas jag i alla fall
att jag hinner göra ett pepparkakshus..det saknade jag lite i år!

 

 

I mål

Nu är jag i mål och har avverkat den mest hektiska tiden på året när det kommer till mitt arbete. 50-55 timmar i veckan har det blivit och jag är således lite sliten. Vi ligger lite efter med julen här hemma och att det är självaste julafton i övermorgon känns en aning absurt. Julkänslan har inte riktigt infunnit sig men när jag igår satt och slog in lite klappar smög den sig på. I eftermiddag ska vi fixa gran och sen är det koka gröt som behöver göras. Kan vara så att en och annan julklapp behöver införskaffas innan torsdag men Nichlas är ledig imorgon så det hinner vi nog.
Jag är sliten. Trött. Har snittat 5 timmars sömn sedan i slutet av november. Sena nätter och tidiga mornar. Leia sover jättedåligt och är vaken 3 timmar i streck mitt i natten. Jobbigt att mamma o pappa jobbar hela tiden och man ska vara på förskolan och ha barnvakt och olika tider varje dag. Men nu har vi jullov och efter torsdag hoppas jag på att det ska bli lite orning och reda på saker och ting. Barnen är ju lediga enda fram till andra veckan i januari tror jag. Skönt!

Bauhaus

Igår var vi på Bauhaus och ritade badrum och oj vad kul det var. Som tur var hittade vi saker vi tyckte om rätt snabbt när vi satt hemma. Sortimentet är inte att leka med och det finns så mycket snyggt. Jag tror att det kommer bli kanon och det kommer vara väl värt sina pengar i slutändan. Här snackar vi uppgradering! Den 7:e januari kommer Joel hem till oss gör en förbesiktning för att de ska få ett hum om hur mycket som behövs göras. Det är en del kan jag tänka mig så jag har inte en aning om vad slutsumman kommer bli på offerten. Dock har jag på känn att vi kommer få banta ner den lite. Kanske ta bort en del saker och byta ut andra till billigare alternativ. Men jag är övertygad om att sluresultatet kommer bli grymt. Frågan är bara vad man gör när man behöver duscha eller gå på toaletten sen i mars när renoveringen kör igång. Det lär.bli kallt om stjärten i alla fall.

Two weeks

Två veckor till julafton. Hur känns det tycker ni? Har ni nån julstämning? Jag blir proppad med tomtar, glitter, glögg och julmust på jobbet så nog har jag lite stämning trots allt. Dock går tiden i ett rasande tempo och livet bara snurrar på i sitt ekorrhjul. Det ska bli väldigt skönt att få ha lite ledigt i mellandagarna, stanna upp och andas en sekund. Trist bara att Nichlas måste jobba typ alla dagar. Det slog mig att vi inte varit ute med barnen och lekt på väldigt länge. Vi har inte varit ute själva heller för den delen. När man kommer hem från förskola och jobb är det mörkt och nu har det ju stormat så förskräckligt så då har vi hållit oss inne bara därför. Det längtar jag efter. Att få vara ute med Lucas. Ute är ju där han trivs som bäst. Tur att de vallar honom på förskolan. Man hinner inte hitta på så mycket saker alls i veckorna faktiskt. Det blir inte mycket lek. Den enda som har energi kvar när vi kommer hem är Lucas. Leia är ofta trött och gnällig och kräver massa uppmärksamhet. Jag är död efter mina timmar på jobbet. Nej, bättring får det bli! På fredag ska jag baka pepparkakor med barnet innan jag ska till jobbet. Det blir mysigt..så länge han är på gott humör. Men jag tror nog att det kan vara så att tandfen kan komma på besök tills dess. Tanden är väldigt lös! Och då finns det hopp om glada barn!

Sankta Lucia skänk mig en tia

Idag har årets lussefirande på förskolan ägt rum. Lucas sista på Kullborg. Han var pepparkaksgubbe och använde samma kläder som förra året. Det slog mig hur stor Lucas blivit. Då förskolan valt att dela upp luciafirandet på två dagar var det många blivande sexåringar som uteblev Lucas var en av de äldsta och det syntes. Lång och ståtlig och duktig. De var duktiga allihop barnen, och pedagogerna också. Lussebulle och pepparkaka till luciafika fick det bli och Lucas var nöjd. Dock blev det inga bilder från förskolan för det är förbjudet att publicera sådana på sociala medier och dylikt. Bjuder på några härliga pics från hemmet istället.

Glöms jag bort?

Mycket jobb i mammans liv nu. Trots att mina kollegor ihärdigt poängterar att jag "jobbar så lite". Men med ett rätt viktigt liv på utsidan av jobbet och rätt mycket att stå i i övrigt känns de där 50 timmarna i veckan som rätt mycket. Imorgon jobbar jag långpanna och likaså på fredag. Jag hinner således bara träffa mina guldklimpar en liten stund på morgonkvisten. Den stora guldKLUMPEN träffar jag inte förrän på lördag förmiddag. Det känns tufft att vara ifrån varandra så mycket och rädslan för att bli bortglömd ligger där och gnager. Fast jag vet att det inte blir så. Tur att det är roligt på jobbet i alla fall. Vad skulle man göra annars?

En rolig grej förresten är att vi, efter att Nichlas bil havererade på uppfarten häromdagen, har införskaffat oss en ny. En Volvo V50 fick det bli, grå och tydligen jättefin. Ja, det säger de som sett den i alla fall. Det har inte jag. Och jag kommer inte få se den i dagsljus heller förrän på lördag. Jag har bara skrivit på papper om billånet. 75.000:- fattigare. Nu får vi hoppas att den håller bra i flera år framöver. I alla fall i fyra..för sen är den avbetald.

Den 14:e december ska det planeras badrum ihop med Bauhaus. Jag är lite kluven. Alla frågar om vi tänkt bo kvar här. Vi har ju varit i flytta-tagen en tid bakåt men har nog kommit fram till att vi har det bra som vi har det. I alla fall tills barnen blir större och kanske kräver mer utrymme. En utbyggnad på de 15 kvadraten som vi får ligger i planerna i framtiden. Antingen det eller ett nybygge. Jag ser ingen anledning att flytta till ett annat "begagnat" hus. Då bor jag nog hellre kvar här och lägger ner lite krut och pengar på att få det bättre på det befintliga. Läget är ju bara kanon här och vi trivs ju. Speciellt på sommarhalvåret och det är nog inget vi är redo att byta bort. Jag älskar mitt röda lilla hus men självklart kan det bli bättre. Större kök, tvättstuga med groventré och stor kyl/frys och nya fönster i Lucas rum och vardagsrummet och så en ny entré med ny ytterdörr. Sen är jag nöjd. Vi satsar dock på att bli kvar här ett bra dag o då är ju en rustning av badrummet nåt som behövs. Det står högst på önskelistan. Även om det svider i plånkan. Men vi har det rätt bra som vi har det också...

Ta er i brasan

BVC-besöket igår gav mig huvudbry. Jag som gillat BVC blev lite illa berörd. Jag var dock inte själv medverkande för jag jobbade men efter att ha hört Nichlas berätta vad de sagt blev jag orolig. Så här 1,5 dygn senare känner jag mig lugn men lite arg. För jag tycker att de uttryckt sig slarvigt och dumt och de har oroat mig i onödan. Ni som har barn vet att BVC kör stenhårt efter sitt protokoll. Det här och det här SKA man kunna när man är 18 månader. Som om alla barn skulle vara stöpta i samma form. Leia är lite "sen". Inte jättesen men hon tar det lite lugnare än average. Jag minns 1,5-årskontrollen med Lucas. Han var tidig med ALLT och tog alla direktiv som gavs till honom och gjorde allt som de bad honom om. Leia däremot hade inte alls nån lust att bygga klosstorn och tramsa omkring. Hon körde sitt eget race. Nu går hon i alla fall hela tiden här hemma. Hon har lite speciell stil men det har väl alla barn som precis lärt sig gå? På BVC sa de att hon gick lite "spattigt" och började babbla om fel på höften och allt vad det var.

Summan av kardemumman blev i alla fall en extrakontroll i januari. Leia behöver ingen extrakontroll. Hon är världens finaste lilla tjej och har absolut inga "störningar" eller "fel på utvecklingen". Hon tar bara allt i sin egen takt. Lära sig äta med sked och bygga torn med klossar och lägga pussel lär hon sig väl med tiden. Här hemma ser vi att utvecklingen går i rasande takt. Det säger de även på förskolan, att hon lär sig nya saker hela tiden. Bara sista månaden har hon ju börjat säga massor ord och hon förstår ju allt man säger. Nej. Det där besöket gjorde mig lite illa till mods och jag hoppas att de kommer skärpa till sig när vi ska dit efter nyår. Annars får de med argbiggan Elin att göra!