tisdag 15 september 2015

Träningsvärk

Igår gjorde jag det. Det som jag pratat om så himla länge. Jag hängde på mamma o pappa när de åkte till gymmet och tränade. Vi kan konstatera att det hör med styrketräning inte riktigt är min grej. Såvida jag inte har en PT som står och skriker på mig. När det börjar bli jobbigt ger jag upp. Det känns nästan obehagligt när man får mjölksyra i musklerna. Jag har dock alltid varit ganska stark. Mycket tack vare mitt yrke antar jag. Den tiden är ett minne blott. Jag var så fruktansvärt svag och klarade knappt av att göra nånting. Den enda delen på kroppen som funkade sånär bra var benen. De är rätt starka efter all löpning. Att min mamma hade både tyngre vikter och gjorde fler reps än jag gav mitt självförtroende en rejäl törn. Japp. Det är ett faktum. Jag har blivit svag. Svagare än svagast. Att jag ligger på -11 kg sen förra året kanske har en förklaring. Kanske är det bara muskler jag förlorat? Det verkar onekligen som så. Spaghettiarmar...jag skäms. Idag har jag sådan träningsvärk att jag inte kan lyfta armarna över huvudet. Aj!

1 kommentar:

Mormor sa...

Samma beteende som när du skulle göra matteläxan när du gick i skolan. Usch vad jobbigt, det får vara (haha)