onsdag 29 april 2015

Nu går jag och skjuter mig

Den 12:e april var datumet när jag hade en hyfsad natt sist. De sista två veckorna har varit totalt värdelösa. Vi har varit vakna i flera timmar jag och Leia. Hon skriker och tjuter när jag inte är hos henne och går jag upp då bara tramsar hon och vägrar sova. Jag har tagit upp henne, fler än en gång, trots att jag vet att det inte är bra. Vi har suttit i soffan men det har ändå dröjt innan hon somnat om. De två senaste nätterna nu har varit okej. Jag trodde det vänt. Men nu ligger jag är igen och klockan är snart ett. Frustrerad. Ett väldigt bra ordval. Minst sagt frustrerad. Vad har hänt? Kommer det gå över eller är det så här det ska vara nu tills hon blir tonåring? Jag pallar inte. Jag dör lite. Leia har sovit gott i säkert tre månader och så nu plötsligt har det vänt. Hjälp mig! Skona mig! Innan jag kreverar..

2 kommentarer:

Mormor sa...

Tänder igen kanske?

Thereze sa...

Vi fick en sådan där period med Beckis... Vaken flera timmar varje natt och vägrade sova. Jag lade mig helt sonika och höll fast henne tills hon gav upp (gav även mjölk/välling om det var så att hon vaknade för att hon var hungrig...). Sa inte ett ljud till henne och såg till att allt var verkligen skittråkigt.

Vet inte om det funkade eller om det helt enkelt gick över - till slut försvann beteendet och hon började sova igen.

Om inte annat är det en fas, det kommer gå över! Förstår att det är svårt att se slutet på det när man inte vet när det kommer (i mina ögon var allt becksvart under den där tiden), men till tonåren håller det inte i sig!